Perfektion eller nöjdhet?
Jag jobbar varje dag i veckan (några av dem får jag betalt för). Jag utför uppgifter, färdigställer uppdrag och försöker vara en trevlig kollega och medmänniska. Jag tar hand om hus och hem, med allt vad det innebär, och försöker vara en bra mamma, livskamrat och vän. Jag är med andra ord lite som alla andra. Det kanske låter som att jag beklagar mig men det är inte vad jag är ute efter.
Perfektion
Att vara som alla andra och göra allt detta kräver sin precision och avvägning av vad som är viktigt för stunden. Att genomföra alla dessa uppgifter dag ut och dag in och samtidigt känna stolthet och glädje kan vara svårt. Det kan medföra en rädsla. Rädsla för att göra fel, att inte räcka till eller en rädsla att inte prestera på topp. Det farliga i detta är att ju mer perfektion vi strävar efter, desto högre krav ställer vi på oss själva och med det anstränger vi oss för att prestera mera, bättre och snabbare. Det kan lätt bli till negativ spiral som driver oss hårdare och hårdare till gränsen nådd.
Det som är bra kan göras bättre?
I alla tillfällen kan det vara bra att ställa sig frågan om det vi har eller gör kan göras bättre, dock inte på bekostnad av vår känsla av nöjdhet. Att känna sig nöjd för stunden kräver en förmåga att kunna prioritera och göra avvägningar av vad som är viktigt att lägga fokus på för stunden. Det är det som du anser vara viktigast för stunden som ska få ta del av din perfektionism. Resten kan göras gott nog för nu. Att känna sig nöjd för stunden betyder dock inte att det inte finns förbättringspotential till nästa tillfälle.
Vad är viktigt?
Det som är viktigast för stunden har helt enkelt med stunden att göra. Vad denna viktighet är kan bara du själv svara på. Här finns inga rätt och fel och i många fall är det vår magkänsla som ger oss svaren på detta. Det är allt som oftast vår magkänsla som pekar oss i den riktning där vi mår som bäst – det gäller bara att stanna upp och lyssna.
Och så ett tillägg…
Jag vill avsluta med att göra ett tillägg till förra veckans inlägg. Jag står fast vid att det är bra att planera sin tid för att hinna mer. Dock vill jag understryka att det är av hög vikt för livsnjutaren att allt i kalendern inte är ristat i sten. Det bör finnas utrymme för spontanitet och glada överraskningar också 🙂 Genom att planera smart ger du dig själv plats för detta också – och vad är egentligen viktigast för sunden?
