Intentionen uppfylld
Den senaste tiden har jag haft anledning att titta närmare på offerkoftor, dramatriangeln (Karpman) och medberoende. Det som slagit mig är att personer med medberoende skulle kunna ses som såväl offer och förövare i dramatriangeln. Likväl som de ofta bär den tyngsta offerkoftan de kan hitta. De tar (ofta oönskat) ansvar i andras liv och sitt eget lägger de på vänt. I detta ligger också, skulle jag tro, ett stort bekräftelsebehov. Människor med stora, tunga, offerkoftor strävar många gånger (gissar jag) efter att bli sedda. Och genom att hjälpa andra (få tacksamhet) eller att spela ut offer-rollen (strävan efter ”tycka synd om”) så blir de (förhoppningsvis) sedda. Intentionen uppfylld.
I allt detta, i jakten på att synas och vara behövd, är det som att de agerar på impuls. Jag tror på att göra först och be om lov sedan – i de fall du tänkt igenom tänkbara utfall. Orsak och konsekvens verkar dock falla bort hos dessa människor. De agerar helt utifrån att städa upp efter eller passa upp på andra (som de utnämnt som hjälplösa). När resultatet sedan inte blir tacksamhet så faller de in i offer-rollen och tycker synd om sig själva. Det är heller inte ovanligt, skulle jag tro, att dessa personer vid oönskat resultat kliver in i förövarrollen där de kan slå lite extra på sig själva.
Det kan vara du?
Följande kan möjligen ses som stötande så sluta läsa om du inte kan ta det… Alla har detta i sig! I större eller mindre utsträckning så finns dessa personligheter/roller i oss alla. Det gäller att vi är medvetna om var (om) vi ligger i triangeln och om vi har en offerkofta i garderoben redo att användas. Det behöver inte vara så att alla delar tar sig form samtidigt men låter vi en få utrymme att växa så är risken överhängande att de andra följer med.
Ledarskap
Som ledare är det extra viktigt att vara vaksam på detta. Du ska, som ledare, vara en förebild och bör därför akta dig för offerkoftan. Om du går in i en hjälpares roll (eller i medberoende) riskerar du att ta bort, eller stänga inne, värdefull kunskap och engagemang genom att hjälpa utan att det behövs. Du fryser och gömmer undan värdefulla resurser.
När jag i detta fall använder begreppet ledare refererar jag till chefer, föräldrar, och enskilda individer. För hur det än är är du ledaren i ditt liv – låt ingen annan ta det ifrån dig.
Resultat
Det finns ett sätt på vilket du kanske kan hålla kvar offerkoftan i garderoben (eller skicka den på tippen) och kan undvika att kliva in i dramatriangeln. Om du redan är är där kan detta också hjälpa digatt komma ut, förutsatt att du är ärlig mot dig själv. Fundera över vad det är du planerat att göra, även de små sakerna kan vara bra att ge en tanke. Vilka olika scenarion kan detta agerande resultera i och är de, var och en av konsekvenserna, bra för mig och hela min omgivning? Om inte – gör något annat.
OBS – mycket ”tror” och ”gissar” i texten. Det betyder att det är jag som spånar fritt detta har ingen vetenskaplig grund. Du är mer än välkommen att dela dina tankar i ämnet♥