Barnsligt enkelt
Hur var du när du var liten? Vad minns du och vad har du fått berättat? Själv var jag modigast i världen. Efter ett bråk med mamma fick jag hjälp att packa min resväska för avfärd. Eftersom jag inte fick låna bilnycklarna satte jag mig kavat på min trehjuling och gav mig iväg. Vi behöver inte gå in på hur långt jag kom, men innan det tog stopp var det barnsligt enkelt.
Oövervinnerlig
Jag jobbar till viss del nära barn och ungdomar och förundras ofta över hur barn resonerar. Det är så kloka tankar, inget krångel och en massa kreativitet. Varje dag. Dessutom ett mod som inte går att mäta. Det finns inget som kan stoppa när ”jag kan själv”. Min fråga är, när går detta över. När på väg mot vuxen försvinner vår tro på oss själva? Var tappar vi modet att prova och att tala om för andra var skåpet ska stå. När tappar vi den osynliga mantel som gjort oss oövervinnerliga?
Se och lär
Vi har så mycket att lära av barn och ändå viftas deras förslag bort som ointressanta allt som oftast. Tonåringen som inte håller med om föräldrarnas åsikter får höra att ”du förstår när du blir stor”. Små barn som frågar varför får efter en stund bara ett ”därför” till svar. Vad är det som vi vuxna förstår så mycket bättre och hur kommer det sig att vi tappat förståelse för makten som ett varför för med sig. Vi behöver lyssna mer, ägna tid åt att lära oss av barn och ungdomar. För att återskapa alla de fantastiska egenskaper vi hade som barn. Åter lära oss att fråga ”varför”.
Om vi vill att våra barn och ungdomar ska växa upp till ödmjuka, respektfulla människor krävs det att vi visar ödmjukhet och respekt för dem. Visa att vi lyssnar, är intresserade, talar om vad tycker. Accepterar att de tycker annorlunda och aldrig någonsin talar om att ”du förstår när du blir stor”. Ett sådant uttalande visar bara att du inte har en aning om särskilt mycket – fast du är stor.
Jag hörde häromdagen om en flicka som klart och tydligt deklarerade att ”jag älskar det”, när det var något hon gillade. Om hon ställdes inför motsatsen så berättade hon bara kort och gott: ”jag älskar inte det”. Här fanns inget hat eller agg bara ett enkelt konstaterande – på ett mycket trevligt sätt. Detta behöver vi lyssna på och lära av. Om någon endaste unge växer upp och ”hatar” så är det vårt fel. Vi som är stora och förstår så mycket bättre.
Att förstå det är barnsligt enkelt.
